Riktigt än finns det kanske inte en hel "Snigelvecka", men vi har i alla fall några "Snigeldagar". Jaha, tänker du, vad är det? Jodu, det ska jag förklara för dig.
   Först ut som officiell "Snigeldag" var mys-lördagen. Den hade sin premiär den 2 januari. Vad går då denna dag ut på? Jo, det går ut på att man äter något speciellt till middag (gärna tacos, har vi märkt), och sitter sedan i köket och pratar om allt från döden till mordhot. Det bör väl kanske nämnas att vi sitter i mörkret och lyssnar på läskig musik. Mysigt värre, eller hur. Fast förra lördagen hade vi ljus på bordet, det var riktigt trevligt. Idag ska vi för övrigt äta stekt falukorv med mjölkstuvade makaroner. Mums! Men det blir nog inga djupa samtal i köket, då vi ska ha Dexter-maraton. Yay!
   Den andra officiella "Snigeldagen" pyssel-fredagen. Ja, det är som det låter. Man sitter helt eneklt och pysslar på ett eller annat sätt. Den är väl kanske inte så officiell som jag vill att den ska vara, men en fredag satt faktiskt jag, Ljusa och Kim och pysslade. Vi gjorde små skyltar som vi satte upp på ytterdörren, där det stod bl.a. "Området är videoövervakat" och "Kom in på egen risk". Lame, I know. Vi gjorde även några fina teckningar, sånna där när en målar huvudet, viker över det och så för nästa måla överkroppen, o.s.v. Det var riktigt roligt. Skrev även en berättelse, som ni kanske får se sen.
   Den tredje, och sista, "Snigeldagen" är lat-torsdagen. Som ni kanske la märke till så är den inte officiell, tyvärr. Men jag och Ljusa slog i alla fall på stort och latade oss riktigt ordentligt i torsdags. Vi förberedde mat på onsdagen, så att den bara behövde värmas på torsdagen (smartness overload!). Vi tog även in en balja med varmt diskvatten som vi la matlådorna i sen, så de kunde diskas på fredagen. Riktigt härlig dag, och den borde absoult bli officiell!
   Ja, det är alla "Snigeldagar" som för tillfället existerar. Jag och Ljusa funderar dock på att införa tvspels-tisdag. Eller kanske bara spel-tisdag. Grymt kul skulle det vara i alla fall. Sen funderade jag på att kalla söndag för soft-söndag. Den ska dock inte blandas ihop med lat-torsdagen. Att softa innebär bara att man inte har några speciella planer. Det största man gör är kanske att ta sig ner till gymmet. Soft, helt enkelt.

Några förslag på andra "Snigeldagar"?
- Vicky och Ljusa

Måndag till torsdag vecka 4 tog Vicky och jag truckkort! Full pott på det slutliga provet (samma del-fel dock, ops vi som satt bredvid varandra ;) och alla truckar avvklarade. Trots att vi fått truckkort fick vi inge fortsatt jobberbjudande på K-plan på DHL. Ska bli kul att se hur det här slutar. Ska vi säga, tre veckor arbetslöshet och sedan hem till Sverige? Får se hur allt går helt enkelt.

Av Erik fick vi höra om detta Gym, så vi gick dit för att kolla. Och vilket gym! Stort, fräscht (nyrenoverat, öppet i 1år), modernt, många maskiner! Vicky och jag tänkte att vi inte skulle gå dit för ofta eftersom man lätt tröttnar. Men alltså... vi är beroende nu efter första gången! Toaletterna är små men ack så fräscha och moderna. Duschrummet är megastort och man är så gott som alltid ensam eller långt bort från andra. De finns en bastu som alltid varit ledig. På löpbanden finns det tv-apparater som visar både svenska och norska kanaler! Så där står man ofta och njuter, när de fungerar! Vilket de inte har gjort de två senaste gångerna! Men alltså allt är grymt perfekt. 360NOK i månaden, lätt värt. Nu duschar man inte längre på Snigeln. Man tränar, kollar på tv och duschar på gymmet så gott som dagligen! Det är nära också! Kanske bara 700m!

Bara plus till Gold's Gym, de har förgyllt min vistelse i Norge!

Lång historia kort. En dag kom det fem nya pers till lagret. 2 av dem ville uppenbarligen vara så effektiva som möjligt och började köra runt med truckarna innan jobbet börjat. Så hör jag Vicky säga något med: "shit". Så jag vänder mig åt hennes håll och ser hur den ena snubben hoppar av trucken och hur vatten sprutar från väggen. Han lyckades alltså efter 5 min på jobbet lyckats med det få lyckats med; ha sönder nödduschen. Jag tror det måste vara rekord. Egentligen lyckades han ha sönder duschen innan han ens börjat jobba. Och det måste vara grymt bra rekord.
Efter detta fick vi utan truckkort inte längre köra truck. Och efter det fick vi inte jobba kvar. I wonder why. hmmm. Men nu har Vicky och jag anmält oss till en truckutbildning, som ska vara klar på torsdag och förhoppningsvis går allt bra. Så vi kanske får komma tillbaka till DHL efter det, vilket vi hoppas!

Eller är vi? Vi ska göra vårat bästa för att vara tillbaka! Det har ju hänt en hel del! Det har blivit nytt decennium, vi har fått kicken, vi har mys-lördagar, vi har blivit aktiva, vi ska skaffa truckkort! Finns mycket om säga, men det är in the past, och sånt känns alltid lite drygare att berätta om. Men, antar att det är dags att börja direkt så man får det gjort.

De flesta som känner mig har hört historien om den ökända Michael Jackson-tån. Vissa var t.o.m. med där när den uppstod. Men för er som inte vet, eller kanske bara vill höra den igen för att gotta er i lite skadeglädje, så kommer en förklaring.
   Det hela började för ett halvår sen, på en PP-fest hemma i Avesta. Jag skulle styla (Gud vet varför) med lite Michael Jackson moves. Brände av en moonwalk och avslutade med ett sånt där "toe-stand", ni vet. Jag snubblar till och får genast lite ont i stortån, men vi skrattar gott åt mitt epic fail och kvällen rullar på. Nämnas bör också att jag var lite rund under fötterna.
   När vi så går hem på kvällen (nyktrat till) så känner jag hur det bultar och pulserar i stortån. Drar av strumpan när jag kommit hem för att tycka synd om tån min, och till min förvåning var den helt lila. Den hade alltså blivit stukad. Skammen var enorm, men samtidigt kunde jag se det roliga i det hela. Hade ont i ca en vecka men sedan gick det över. Trodde jag...
   Det skulle komma att visa sig att MJ-tån inte gav upp så lätt. Alldeles innan jag åkte till Norge gick halva tånageln av. Men allt verkade lugnt, jag menar, sånt har ju hänt förr. Men jag borde ha anat att Legenden hade annat i åsyfte.
   Första arbetsdagen hade jag får små skor, vilket medförde att jag fick grymt ont i MJ-tån. Blev inte förvånad när jag kom hem och såg att nageln tryckts in i tån. Great, tänker jag, men kanske att jag kan förhindra nageltrång om jag är duktig och gör rent såret och lyfter nageln lite. Men ack så förgäves det var. Efter en vecka hade mängder av var bildtats i tån, som sipprade ut lite nu och då. Mysigt, eller hur? Till slut går det så långt att det blivit en nagelbandsinfektion, och det måste opereras. Vilket drag av MJ-tån! Men jag gav inte upp utan fajt. Idag fick jag minsann tån min opererad här i Oslo. Så nu sitter jag med en paketerad tå, proppar i mig alvedon och tröstäter/segeräter lite skumtomtar.

Schack matt? Det återstår att se.
- Vicky

MJ-tån efter lokalbedövning, som gjorde ont nå så in i helvete



MJ-tån efter operationen. Någon som vill signa?

Ja, kanske inte byn, men hem till lilla Avesta i alla fall.
   Ljusa och jag fick en oväntad ledighet (läs: blev grunlurade) här i julhelgen. Så på självaste julafton satt vi och tröståt chips från trofasta First Price och dyrt godis. Men det var det värt, för är det julafton så är det. På kvällen tog vi i alla fall bussen hem till billiga Sverige.
   Klockan 5 på morgonen (på juldagen) var vi hemma i Avesta. Själv tog jag en lång tupplur i min gudomligt sköna säng till klockan 11. Det var jag värd tyckte jag. Ljusa och jag skildes åt för första gången på 3 veckor lär ju också nämnas, men dte var inte riktigt något jag tänkte på. Ljusa åkte ut till sina släktingar och jag åkte ner till akuten med min snart ökända Michael Jackson-tå. Visade sig att jag hade en inflammation i nagelbandet. Nice! Sjukskötaren sa att det kunde opereras någon gång i mellandagarna, men jag skulle ju vara i Oslo då. Så han sa att jag skulle leta på en distriktsläkare där. Ohoh, trouble trouble! Det gillades inte. Men förhoppningsvis var det lätt att hitta en.
   På kvällen blev det dags för den efterlängtade PP-festen. Bör ju dock nämnas att vi inte var väntade, då vi hållt vår hemkomst hemlig. Plingade på hos Johanna och gömde sig bakom dörren. Hon öppnade men kollade aldrig bakom dörren, så vi fick plinga ett par gånger. Då Johanna aldrig tog modet till sig och kollade så kom Malin. Tog ett par sekunder för henne att fatta att det var vi, men sedan fick hon ur sig ett glädjetjut som likt en dominoeffekt spred sig bland oss alla. Kvällen var trevlig och det var kul att få återse alla i PP. Natten sluttade med pizza och en liten love confession.
   Lördagen spenderades med famlijen (läs: Ljusas familj = Playstation 3). Själv såg ja på fotboll och njöt av att bara vara hemma. Fick även turen att se Liverpool i en vinstmatch.
   På söndagen insåg jag att hela helgen gått på tok för fort, men det var i alla fall trevligt att få se familj och vänner. Så klockan 11.45 lämnade vi Avesta för Oslo. Bussresan från Västerås var tråkig då Ljusa och jag inte fick sitta bredvid varandra. Nej, fast vi spenderat nästan en månad ihop, 24/7, så får vi inte nog av varandra. Så när vi kom hem 21.20 skyndade jag mig till Legevaktens akutmotagning för att kolla upp det där med distriktsläkare. Det lät som att jag kanske kunde få operationen gjord imorgon efter jobbet. Så det verkar i alla fall som att det är lugnt.
   Nu ska vi gå och lägga oss, så vi förhoppningsvis är någorlunda pigga imorgon.

Borta bra, men hemma bäst!
- Vicky och Ljusa

Hela PP-gänget samlade vid granen

Inget skattekort - inget norskt personnummer - inget norskt bankkonto. Kom igen skattekortet kom någon gång! Vill ha min första lön i år tack! Sex vardagar sedan vi skickade in skattekortet. Skulle ta högst två veckor. Varför ska det alltid då ta TVÅ veckor, helt otroligt.

I lördags fick vi en ny granne. En väldigt utåt liten späd kille på 23 år. Vi började prata då Vicky och jag skulle diska våra mattallrikar. Han frågade om vi inte skulle följa med till affären och handla öl. Vicky och jag som inte hade något bättre för oss svarade ja. Det slutade med att vi gick till två affärer och ingen öl då affärerna slutar sälja alkohol efter 18 på lördagar. Vad vi märkte var det inga större fel på honom. Lite osäker bara, vilket är förståeligt. 
   Lite senare på kvällen knackar det på våran dörr. In kommer en av tjejerna som bodde på Snigeln. Hon frågade om vi träffat den nya killen. Och vi svarade ja.
"Akta er för honom"
Så berättade hon om hennes magkänsla som hon fått från honom. Sen även andra skaer hon reagerat på. Hon sa att hon behövde berätta det här för oss då vi är de som kommer bo kvar med honom. Jag vet inte om det var snällt eller inte. Hon menade väl, men Vicky och jag blev ju oroliga!

Nästa dag berättade samma tjej ännu mer om honom. Då de haft fest var han med. Hon sa att han verkat lättretlig och möjligtvis ha alkoholproblem. Och ännu mer än det... GAH! Why tell us this!? Problemet är att både jag och Vicky suger åt oss sånt här som en svamp, paranoida som vi är. 
  Nu är det lite bättre. Allt är smält och nedbrytet. Såklart det inte är något att vara orolig för! Stackars kille, anklagad för allt möjligt. Jag har i alla fall tagit till mig: Innocent until proven guilty.

Så mycket man har frysit den tid man varit här i Oslo. Golvet i köket på Snigeln är som att gå barfota i snön. Man trippar fram på tå eller sätter sig på en stol medan man väntar på att maten ska bli klar. Ute är det alltid kallt och när vinden får fart då jäklar vill man springa åt motsatt håll för att hinna undan.

Men ett av de värsta var nog när Vicky och jag skulle till festen i fredags. Vi tog ett kort på googlemaps och började gå. Det skulle ta 20 min om jag gick på den stora vägen. Inte så farligt. Så vi började gå och vi gick och vi gick. Till slut stod vi som fårgetecken vid ett torg. Vi letade desperat efter vägar som fanns med på kartan som verkade allt mer obegriplig. På något mirakulöst sätt lyckades vi ta oss fram. Bara 50 min och gissa vad kall man var.

Kan det vara möjligt att denna, nästan helgonförklarade, plats svek oss!? Nej, kanske inte riktigt. På något sätt fick Vicky och jag för oss att biblioteket stängde klockan 19:00 på fredagen. Liksom mån-fre 19:00, det låter väl rimligt? När vi kom dit stod massor med människor utanför Deichmanske. Ja, det var såklart stängt. Så vi hade alltså gått dit i onödan i denna hemska kyla! Inget bra internet, inget bra någonting.