Den andra dagen i Oslo var vi på jakt efter bemanningsföretag. Vi lyckades ta oss till två stycken (Manpower och Adecco) innan de stängde. Vi insåg dock att man bara behövde internet så kunde man ordna allt hemifrån, ops. Men vi fick i alla fall en rejäl sightseeing och har lärde oss gatorna riktigt bra!

Väl hemma registrerade vi oss på bland annat bemannningsföretaget Jobzone. Dagen efter hade Victoria fått ett mejl från dem om ett möjligt jobb! Liksom vafan, redan!? Det kändes här med bemanningföretag kändes ju nästan som arbetsförmedlingen; vi bryr oss men egentligen inte. I alla fall hade Jobzone försökt ringa Vicky på hennes mobilnummer (som btw forfarande inte fungerar!). Så Vicky och jag packade våra saker och spatserade iväg 4,8km till företaget. Där träffade vi på en man som visade oss till drickat och så började han småprata lite med oss. (Vicky och jag lovar och svär att det där var Björn Lidéns norska bror!) I alla fall när vi småpratat ett tag frågade han vad vi gjorde där. Vicky berättade om mejlet och att vi sökte en man vid namn Kjell och något med Graarud. Och gissa vem det var vi stått och pratat med? Jo, Kjell såklart. Han berättade om ett lagerarbete på H&M, där behövdes 6 personer. Så han påpekade lite försiktigt att om jag var intresserad så kanske det gick att fixa. Glädjehopp! Han fick våra svenska nummer då han inte hade tid för en intervju precis då. Planen är att vi ska ringa och höra med honom igen på måndag för att hålla oss updaterade. För lagerarbete på H&M, why not!?

Hoppas, hoppas, hoppas.
- Ljusa och Vicky

Vårat internet på Svenska Föreningen verkar ha dött för helgen. Igår runt 20:00 slutade internet fungera och det har varit dött sedan dess. Så idag var planen att gå till vårat älskade Adecco (med gratis choklad) för att utnyttja deras internet. Men de hade stängt! Så vi vandrade runt i regnvädret letandes efter Deichman, Oslos största bibliotek. Vi fann det ganska snabbt, tack oh lov. Datorerna är var dock upptagna och det där med 15 min max fungerar inte. Vi såg dock en skylt att det fanns gratis nätverk för den som hade laptop med nätverkskort. Tjohoo! Nu var det bara att hitta hem. 20 min senare dyngsura men vid liv staplade vi in i föreningen. Vi tog våra laptops och stegade ut igen. Nu visste vi på ett ungefär hur vi skulle ta oss till bilioteket och var där på ungefär en kvart. Och de flesta vi lämnat vid datorerna satt kvar vid datorerna. Vilka charmörer.  Så tack Deichman, tack.

Vad som kommer hända imorgon har vi ingen aning om, sitta och deppa på rummet verkar vara det som gäller. De flesta ställen har stängt där inkluderat biblioteket! Får hoppas att internet på kollektivet fungerar annars blir det att försöka hålla sig från att bli galen.

Stay cool
- Ljusa och Vicky

Adecco svek oss idag. Men vi kommer alltid att förlåta dem.

Mycket ljud och pappväggar. Ingen natt har sovits rakt igenom. Klockan 8 imorse började några såga utanför vårat fönster. Första natten vaknade Vicky av att det spelades hög musik från tredjevåningen med bland annat Erik Hassle - Don't bring me flowers after I'm dead, Pink - Please don't leave me och Jay-Z feat. Alicia Keys - Empire State of Mind. Natten efter hörde detta hörde båda en ljuv stämma från trappuppgången som sjöng "Hejsan alla CP-barn rullstol rullstol hela dan". Dagligen (diverse tider) hörs brak och krasch från köket.

Jul, jul, strålande jul
Ljud, ljud, störande ljud

Ljud, ljud, störande ljud
in genom varje springa,
inga personer sussar nu sött,
ljudet och skrället har väckt dem abrupt,
trots tidig morgon och natten är sen,
får ingen människa sova i fred.
Ljud, ljud störande ljud,
in genom varje springa.

Sluta störande ljud,
Sänk era boombox baser,
För alla trötta som sova så sött,
För alla andra som vill ha det skönt,
För alla människor som vill somna om,
För alla kisar som ogillar rapp.
Sluta störande ljud,
Sänk era ljuva stämmor.

Ljuva ljud
- Ljusa och Vicky

Boendets

Fördelar
Bor mitt i Oslo
Lagom stort möblerat rum
Mycket plats att lägga saker
Lättsamma människor
Bra element
Bra kranar

Nackdelar
Icke fungerande dusch
Litet kök
Snukig toalett
Lyhört
Högljutt
För bra insyn från fönstret
Obekväma sängar
Personerna man bor med lämnar disk kvar hela dagen (liten diskho)
Segt internet

Vårat eget lilla paradis
- Ljusa och Vicky

Den första dagen har ännu inte berättats klart. Vi måste ju berätta för er om boendet. Vi hade blivit erbjudna ett boende på Brugatan rum 1707, men när vi sa det frågade mannen om vi var säkra då de hade flera dubbelrum lediga här. Så vi hade tre rum i byggnaden vi var i att välja på. Ett fanns på bottenvåningen, en på tredje och fjärdevåningen. Vicky och jag som var helt slut efter släppandet med väskorna tvekade inte då vi tog bottenvåningen. Vi fick även nya telefonnummer som fortfarande inte fungerar, så de måste vi fixa på något sätt. Annars kommer det bli fasligt dyrt att ringa!
   Så vi blev visade till vårat rum i kollektivet Snigeln. Först blev vi bemötta av ett litet kök. Ett gigantiskt bord med sex stolar. Världens minsta kokvrå och diskho. (Bilder på detta lovas komma). Allt såg väldigt väl användt ut och lite smådisk stod på bänken. Kunde ha varit värre faktiskt.
   Rummet låg precis bredvid köket och var ca 12kvm stort. Blev ganska förvånade att rummet var så fräscht ändå. Ni ska bara veta vad vi hade trott. Visst det var lite halväckligt golv med matchande halväckliga väggar, men det är något man kan göra åt om man vill. Vi torkade iaf rent väggarna vid sängarna, så det blev lite fräscht. Han som visade oss rummet berättade att det varit värsta partykillarna här innan och att de nu bodde på trdjevåningen ovanför oss och skulle de föra oväsen efter 22 var det bara att säga till eftersom efter 22 ska det vara tyst. Han berättade även om att duschen vårat kollektiv hade ute i hallen inte fungerade. Så ville vi använda en dusch fick vi snällt gå och knacka på tredjevåningen och höra med dem om man fick låna deras. Men han anmärkte att duschen hos oss skulle lagas. När!?

Fördelar och nackdelar kommer i nästa inlägg
- Ljusa och Vicky

Hade turen att få ladda upp en bild iaf. Mer kommer om världens segaste internet tillåter.

Skulle man ha varit smart hade man kunnat vägt väskorna. Nu gör vi dock en uppskattning på dem... 60kg. Ha denna summa i åtanke under min berättelse om de första 15min i Oslo. Har inte så mycket att säga om resan till Oslo förutom att ett av hjulen till en av de feta väskorna gick av vid bytet i Kristinehamn. Det satte oss i ett dilemma. Men de andra två hade ju hjul. Vi kunde fixa det. No problem. Men någon ond elak högre makt hade andra planer för oss...
   När vi fram till Oslo central visade det sig att även den andra feta väskan hade förlorat ett hjul! När? Var? Hur? Varför!? Det var ett torture utan dess like att bara ta oss 500m. Vi såg taxibilarna och kämpade oss krampaktigt dit. Den väska vi bar i handtaget gick sönder ännu en gång. Gissa vart? Rätt, i handtaget vi bar den i! Så de sista 50m drogs väskan framför kroppen på ett hjul i en ställning liknande Quasimodo. 
   Sen satte vi oss äntligen flåsande, men vid liv, i taxibilen och åkte 500m och 105NOK. Vickys kort fungerade inte och vi hade inga lösa pengar. PANIK!!! Fattiga i Oslo hade just varit snyggt! Taxichauffören skjusade dock oss till närmsta bankautomat och där fick vi ut pengar. Tack!

Kunde ha börjat liiiite bättre kanske?
- Ljusa och Vicky

Ovetande om det som komma skall